publicerad: 2015
arrangör
ar·rang·ör
[araŋ∫ö´r]
substantiv
~en ~er • till arrangera
Singular | |
---|---|
en arrangör | obestämd form |
en arrangörs | obestämd form genitiv |
arrangören | bestämd form |
arrangörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
arrangörer | obestämd form |
arrangörers | obestämd form genitiv |
arrangörerna | bestämd form |
arrangörernas | bestämd form genitiv |