publicerad: 2015
avgrening
av|gren·ing
substantiv
~en ~ar avgrena
Singular | |
---|---|
en avgrening | obestämd form |
en avgrenings | obestämd form genitiv |
avgreningen | bestämd form |
avgreningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avgreningar | obestämd form |
avgreningars | obestämd form genitiv |
avgreningarna | bestämd form |
avgreningarnas | bestämd form genitiv |