publicerad: 2015
badmästare
bad|mäst·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mästarna bad 1 mästare
| Singular | |
|---|---|
| en badmästare | obestämd form |
| en badmästares | obestämd form genitiv |
| badmästaren | bestämd form |
| badmästarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| badmästare | obestämd form |
| badmästares | obestämd form genitiv |
| badmästarna | bestämd form |
| badmästarnas | bestämd form genitiv |


