publicerad: 2015
barnförbjuda
barn|för·bjuda
verb
‑förbjöd, ‑förbjudit, ‑förbjuden ‑förbjudet ‑förbjudna, pres. ‑förbjuder • en barnförbjuden film
| Finita former | |
|---|---|
| barnförbjuder | presens aktiv |
| barnförbjuds (barnförbjudes) | presens passiv |
| barnförbjöd | preteritum aktiv |
| barnförbjöds | preteritum passiv |
| barnförbjud | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att barnförbjuda | infinitiv aktiv |
| att barnförbjudas | infinitiv passiv |
| har/hade barnförbjudit | supinum aktiv |
| har/hade barnförbjudits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| barnförbjudande | |
| Perfekt particip | |
| en barnförbjuden + substantiv | |
| ett barnförbjudet + substantiv | |
| den/det/de barnförbjudna + substantiv | |
| den barnförbjudne + maskulint substantiv | |


