publicerad: 2015
behandlingshem
be·handl·ings|hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1hem 2 behandling 2
Singular | |
---|---|
ett behandlingshem | obestämd form |
ett behandlingshems | obestämd form genitiv |
behandlingshemmet | bestämd form |
behandlingshemmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
behandlingshem | obestämd form |
behandlingshems | obestämd form genitiv |
behandlingshemmen | bestämd form |
behandlingshemmens | bestämd form genitiv |
SAOL