publicerad: 2015
behov
be·hov
substantiv
~et; pl. ~ • till behöva
Singular | |
---|---|
ett behov | obestämd form |
ett behovs | obestämd form genitiv |
behovet | bestämd form |
behovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
behov | obestämd form |
behovs | obestämd form genitiv |
behoven | bestämd form |
behovens | bestämd form genitiv |