publicerad: 2015
bekymra
be·kymra
[‑çym´ra]
verb
~de ~t • inge bekymmer
Finita former | |
---|---|
bekymrar | presens aktiv |
bekymras | presens passiv |
bekymrade | preteritum aktiv |
bekymrades | preteritum passiv |
bekymra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bekymra | infinitiv aktiv |
att bekymras | infinitiv passiv |
har/hade bekymrat | supinum aktiv |
har/hade bekymrats | supinum passiv |
Presens particip | |
bekymrande | |
Perfekt particip | |
en bekymrad + substantiv | |
ett bekymrat + substantiv | |
den/det/de bekymrade + substantiv |
bekymra sig
• ha bekymmer, bry sig omOrdform(er) bekymra sig