publicerad: 2015
betatron
beta·tron
[‑trå´n]
substantiv
~en ~er • accelerator för betapartiklar
Singular | |
---|---|
en betatron | obestämd form |
en betatrons | obestämd form genitiv |
betatronen | bestämd form |
betatronens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betatroner | obestämd form |
betatroners | obestämd form genitiv |
betatronerna | bestämd form |
betatronernas | bestämd form genitiv |