publicerad: 2015
bifalla
bi|falla
verb
‑föll, ‑fallit, ‑fallen ‑fallet ‑fallna, pres. ‑faller • gå med på, samtycka till
Finita former | |
---|---|
bifaller | presens aktiv |
bifalls (bifalles) | presens passiv |
biföll | preteritum aktiv |
bifölls | preteritum passiv |
bifall | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bifalla | infinitiv aktiv |
att bifallas | infinitiv passiv |
har/hade bifallit | supinum aktiv |
har/hade bifallits | supinum passiv |
Presens particip | |
bifallande | |
Perfekt particip | |
en bifallen + substantiv | |
ett bifallet + substantiv | |
den/det/de bifallna + substantiv |