publicerad: 2015
bivack
bivack
[bivak´]
substantiv
~en ~er • trupps nattläger utomhus med el. utan tält
Singular | |
---|---|
en bivack | obestämd form |
en bivacks | obestämd form genitiv |
bivacken | bestämd form |
bivackens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bivacker | obestämd form |
bivackers | obestämd form genitiv |
bivackerna | bestämd form |
bivackernas | bestämd form genitiv |