publicerad: 2015
blästrare
blästr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. blästrarna blästra
| Singular | |
|---|---|
| en blästrare | obestämd form |
| en blästrares | obestämd form genitiv |
| blästraren | bestämd form |
| blästrarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| blästrare | obestämd form |
| blästrares | obestämd form genitiv |
| blästrarna | bestämd form |
| blästrarnas | bestämd form genitiv |


