publicerad: 2015
blåbär
blå|bär
[blå´‑ el. blå`‑]
substantiv
~et; pl. ~ 1 bär från en växt2 ⟨vard.⟩ föga avancerad idrottsutövare – Nästan alla sammansättn. med blåbärs- hör till blåbär 1.
Singular | |
---|---|
ett blåbär | obestämd form |
ett blåbärs | obestämd form genitiv |
blåbäret | bestämd form |
blåbärets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blåbär | obestämd form |
blåbärs | obestämd form genitiv |
blåbären | bestämd form |
blåbärens | bestämd form genitiv |