publicerad: 2015
blåhallon
blå|hall·on
substantiv
~et; pl. ~
Singular | |
---|---|
ett blåhallon | obestämd form |
ett blåhallons | obestämd form genitiv |
blåhallonet | bestämd form |
blåhallonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blåhallon | obestämd form |
blåhallons | obestämd form genitiv |
blåhallonen | bestämd form |
blåhallonens | bestämd form genitiv |