publicerad: 2015
blåklint
blå|klint
substantiv
~en ~ar • en växt
Singular | |
---|---|
en blåklint | obestämd form |
en blåklints | obestämd form genitiv |
blåklinten | bestämd form |
blåklintens | bestämd form genitiv |
Plural | |
blåklintar | obestämd form |
blåklintars | obestämd form genitiv |
blåklintarna | bestämd form |
blåklintarnas | bestämd form genitiv |