SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blad
blad substantiv ~et; pl. ~ en platt grön växt­del; ​ta bladet från munnen säga sin upp­riktiga meningtunn, folioliknande del i bok e.d.; tidning: ​vända bladrelativt tunn del av ngt t.ex. en paddel​ – Nästan alla sammansättn. med blad- hör till blad 1.
Singular
ett bladobestämd form
ett bladsobestämd form genitiv
bladetbestämd form
bladetsbestämd form genitiv
Plural
bladobestämd form
bladsobestämd form genitiv
bladenbestämd form
bladensbestämd form genitiv