publicerad: 2015
blind
blind
adjektiv
blint ~a 1 som saknar synförmåga; som förbiser viktiga omständigheter: regeringen var blind för kritiken; i blindo på måfå2 i sms.; som inte syns; overklig, attrapp-; med viktig kunskap fördold: blindskär; blindfönster; blindtest
Positiv | |
---|---|
en blind + substantiv | |
ett blint + substantiv | |
den/det/de blinda + substantiv | |
den blinde + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de blindare + substantiv | |
Superlativ | |
är blindast | |
den/det/de blindaste + substantiv | |
Övrig(a) ordform(er) | |
blindo | i vissa uttryck |