publicerad: 2015
bröstning
bröst·ning
substantiv
~en ~ar • väggdel mellan fönster och golv; bröstvärn
| Singular | |
|---|---|
| en bröstning | obestämd form |
| en bröstnings | obestämd form genitiv |
| bröstningen | bestämd form |
| bröstningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bröstningar | obestämd form |
| bröstningars | obestämd form genitiv |
| bröstningarna | bestämd form |
| bröstningarnas | bestämd form genitiv |


