publicerad: 2015
brahman
brahm·an
[‑a´n]
N bram·an
substantiv
~en ~er • medlem av den högsta hinduiska kasten| Singular | |
|---|---|
| en brahman | obestämd form |
| en brahmans | obestämd form genitiv |
| brahmanen | bestämd form |
| brahmanens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brahmaner | obestämd form |
| brahmaners | obestämd form genitiv |
| brahmanerna | bestämd form |
| brahmanernas | bestämd form genitiv |


