publicerad: 2015
bryta
bryta
verb
bröt, brutit, bruten brutet brutna, pres. bryter 1 knäcka; kämpa ner; röja: bryta ny mark2 ändra riktning på: linsen bryter ljusstrålarna3 utvinna från gruva4 svika; överträda: bryta ett löfte; bryta mot lagen begå brott5 tala nytt språk med vissa främmande inslag
| Finita former | |
|---|---|
| bryter | presens aktiv |
| bryts (brytes) | presens passiv |
| bröt | preteritum aktiv |
| bröts | preteritum passiv |
| bryt | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bryta | infinitiv aktiv |
| att brytas | infinitiv passiv |
| har/hade brutit | supinum aktiv |
| har/hade brutits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| brytande | |
| Perfekt particip | |
| en bruten + substantiv | |
| ett brutet + substantiv | |
| den/det/de brutna + substantiv | |
bryta av
• bryta av en gren
Infinita formeratt bryta avinfinitiv aktivPresens participavbrytandePerfekt participen avbruten + substantivett avbrutet + substantivden/det/de avbrutna + substantiv
bryta igenom
• bryta igenom el. genombryta ngt
Infinita formeratt bryta igenominfinitiv aktivPresens participigenombrytandePerfekt participen igenombruten + substantivett igenombrutet + substantivden/det/de igenombrutna + substantiv
bryta ihop
• bli psykiskt starkt försvagad; misslyckas definitivt
Infinita formeratt bryta ihopinfinitiv aktivPresens participihopbrytandePerfekt participen ihopbruten + substantivett ihopbrutet + substantivden/det/de ihopbrutna + substantiv
bryta ner
• upplösa; få att bryta samman: födan bryts ner genom matsmältningen; sorgen bröt ner honom
Infinita formeratt bryta nerinfinitiv aktivPresens participnerbrytandePerfekt participen nerbruten + substantivett nerbrutet + substantivden/det/de nerbrutna + substantiv
bryta om
• ordna satt text till sidor: bryta om el. ombryta en text
Infinita formeratt bryta ominfinitiv aktivPresens participombrytandePerfekt participen ombruten + substantivett ombrutet + substantivden/det/de ombrutna + substantiv
bryta samman
• bryta ihop: han bröt samman av sorgen; förhandlingarna bröt samman
Infinita formeratt bryta sammaninfinitiv aktivPresens participsammanbrytandePerfekt participen sammanbruten + substantivett sammanbrutet + substantivden/det/de sammanbrutna + substantiv
bryta sig
• inte passa ihop; konfronteras: åsikterna bröt sig mot varandra
Ordform(er)bryta sig
bryta sig in
• göra intrång
Infinita formeratt bryta sig ininfinitiv aktiv
bryta upp
1 öppna med våld: bryta upp ett lås2 lämna t.ex. en fest
bryta ut
1 om ngt våldsamt: starta: första världskriget bröt ut el. utbröt 19142 utskilja, avskilja; spec. om en mat. operation
Infinita formeratt bryta utinfinitiv aktivPresens participutbrytandePerfekt participen utbruten + substantivett utbrutet + substantivden/det/de utbrutna + substantiv
