publicerad: 2015
check
check
[çek´]
substantiv
~en; pl. ~ar hellre än ~er • anvisning till bank att betala ut belopp från utställarens konto – Nästan alla sammansättn. med check- hör till check.
Singular | |
---|---|
en check | obestämd form |
en checks | obestämd form genitiv |
checken | bestämd form |
checkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
checkar (checker) | obestämd form |
checkars (checkers) | obestämd form genitiv |
checkarna (checkerna) | bestämd form |
checkarnas (checkernas) | bestämd form genitiv |