publicerad: 2015
dagbefäl
dag|be·fäl
substantiv
~et; pl. ~ • till befäl 2 dag 1
Singular | |
---|---|
ett dagbefäl | obestämd form |
ett dagbefäls | obestämd form genitiv |
dagbefälet | bestämd form |
dagbefälets | bestämd form genitiv |
Plural | |
dagbefäl | obestämd form |
dagbefäls | obestämd form genitiv |
dagbefälen | bestämd form |
dagbefälens | bestämd form genitiv |