publicerad: 2015
destabilisera
de·stab·il·is·era
verb
~de ~t • ⟨särsk. polit.⟩ göra mindre stabil
Finita former | |
---|---|
destabiliserar | presens aktiv |
destabiliseras | presens passiv |
destabiliserade | preteritum aktiv |
destabiliserades | preteritum passiv |
destabilisera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att destabilisera | infinitiv aktiv |
att destabiliseras | infinitiv passiv |
har/hade destabiliserat | supinum aktiv |
har/hade destabiliserats | supinum passiv |
Presens particip | |
destabiliserande | |
Perfekt particip | |
en destabiliserad + substantiv | |
ett destabiliserat + substantiv | |
den/det/de destabiliserade + substantiv |