publicerad: 2015
egotripp
ego|tripp
substantiv
~en; pl. ~ar el. ~er • ⟨vard.⟩ det att ägna sig åt sig själv för att försöka förverkliga sig själv
Singular | |
---|---|
en egotripp | obestämd form |
en egotripps | obestämd form genitiv |
egotrippen | bestämd form |
egotrippens | bestämd form genitiv |
Plural | |
egotrippar (egotripper) | obestämd form |
egotrippars (egotrippers) | obestämd form genitiv |
egotripparna (egotripperna) | bestämd form |
egotripparnas (egotrippernas) | bestämd form genitiv |