publicerad: 2015
entrecote
entre·cote
[aŋtrekå´t hellre än aŋtrekå´]
substantiv
~n [‑kå´n]; pl. ~r [‑kå´er] • stycke av mellanrev
Singular | |
---|---|
en entrecote | obestämd form |
en entrecotes | obestämd form genitiv |
entrecoten | bestämd form |
entrecotens | bestämd form genitiv |
Plural | |
entrecoter | obestämd form |
entrecoters | obestämd form genitiv |
entrecoterna | bestämd form |
entrecoternas | bestämd form genitiv |