publicerad: 2015
fästa
fästa
verb
fäste, fäst, fäst, pres. fäster • sätta fast; äv. bildl.; fästa avseende vid ngt bedöma ngt som viktigt – De flesta sammansättn. med fäst- hör till fästa.
Finita former | |
---|---|
fäster | presens aktiv |
fästs (fästes) | presens passiv |
fäste | preteritum aktiv |
fästes | preteritum passiv |
fäst | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fästa | infinitiv aktiv |
att fästas | infinitiv passiv |
har/hade fäst | supinum aktiv |
har/hade fästs | supinum passiv |
Presens particip | |
fästande | |
Perfekt particip | |
en fäst + substantiv | |
ett fäst + substantiv | |
den/det/de fästa + substantiv |
fästa sig
• fästa sig vid ngn fatta sympati för ngnOrdform(er) fästa sig