publicerad: 2015
fästman
fäst|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • hennes fästman mannen som hon är förlovad med
Singular | |
---|---|
en fästman | obestämd form |
en fästmans | obestämd form genitiv |
fästmannen | bestämd form |
fästmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fästmän | obestämd form |
fästmäns | obestämd form genitiv |
fästmännen | bestämd form |
fästmännens | bestämd form genitiv |