publicerad: 2015
fördölja
för·dölja
verb
fördolde, fördolt, fördold n. fördolt, pres. fördöljer • hemlighålla, dölja
| Finita former | |
|---|---|
| fördöljer | presens aktiv |
| fördöljs (fördöljes) | presens passiv |
| fördolde | preteritum aktiv |
| fördoldes | preteritum passiv |
| fördölj | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att fördölja | infinitiv aktiv |
| att fördöljas | infinitiv passiv |
| har/hade fördolt | supinum aktiv |
| har/hade fördolts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| fördöljande | |
| Perfekt particip | |
| en fördold + substantiv | |
| ett fördolt + substantiv | |
| den/det/de fördolda + substantiv | |
| den fördolde + maskulint substantiv | |


