publicerad: 2015
fördelning
för·del·ning
substantiv
~en ~ar 1 utdelning; spridning: fördelningen av statsrådsposter; en sned fördelning2 högre arméförband i äldre tid – Nästan alla sammansättn. med fördelnings- hör till fördelning 1.
Singular | |
---|---|
en fördelning | obestämd form |
en fördelnings | obestämd form genitiv |
fördelningen | bestämd form |
fördelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fördelningar | obestämd form |
fördelningars | obestämd form genitiv |
fördelningarna | bestämd form |
fördelningarnas | bestämd form genitiv |