publicerad: 2015
förskräcka
för·skräcka
verb
förskräckte förskräckt • skrämma
| Finita former | |
|---|---|
| förskräcker | presens aktiv |
| förskräcks (förskräckes) | presens passiv |
| förskräckte | preteritum aktiv |
| förskräcktes | preteritum passiv |
| förskräck | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förskräcka | infinitiv aktiv |
| att förskräckas | infinitiv passiv |
| har/hade förskräckt | supinum aktiv |
| har/hade förskräckts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förskräckande | |
| Perfekt particip | |
| en förskräckt + substantiv | |
| ett förskräckt + substantiv | |
| den/det/de förskräckta + substantiv | |
| den förskräckte + maskulint substantiv | |


