publicerad: 2015
förtroende
för·tro·ende
substantiv
~t ~n • tillit; tillitsfull information: ha förtroende för ngn; utbyta förtroenden
Singular | |
---|---|
ett förtroende | obestämd form |
ett förtroendes | obestämd form genitiv |
förtroendet | bestämd form |
förtroendets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förtroenden | obestämd form |
förtroendens | obestämd form genitiv |
förtroendena | bestämd form |
förtroendenas | bestämd form genitiv |