publicerad: 2015
förtryck
för·tryck
substantiv
~et; pl. ~ • hårda åtgärder mot medborgare el. underställda: politiskt förtryck
Singular | |
---|---|
ett förtryck | obestämd form |
ett förtrycks | obestämd form genitiv |
förtrycket | bestämd form |
förtryckets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förtryck | obestämd form |
förtrycks | obestämd form genitiv |
förtrycken | bestämd form |
förtryckens | bestämd form genitiv |