publicerad: 2015
förtrycka
för·trycka
verb
förtryckte förtryckt
| Finita former | |
|---|---|
| förtrycker | presens aktiv |
| förtrycks (förtryckes) | presens passiv |
| förtryckte | preteritum aktiv |
| förtrycktes | preteritum passiv |
| förtryck | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förtrycka | infinitiv aktiv |
| att förtryckas | infinitiv passiv |
| har/hade förtryckt | supinum aktiv |
| har/hade förtryckts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förtryckande | |
| Perfekt particip | |
| en förtryckt + substantiv | |
| ett förtryckt + substantiv | |
| den/det/de förtryckta + substantiv | |
| den förtryckte + maskulint substantiv | |


