publicerad: 2015
faun
faun
[fau´n]
substantiv
~en ~er • i antik mytologi: en erotisk mansfigur som tänktes leva i skogen
Singular | |
---|---|
en faun | obestämd form |
en fauns | obestämd form genitiv |
faunen | bestämd form |
faunens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fauner | obestämd form |
fauners | obestämd form genitiv |
faunerna | bestämd form |
faunernas | bestämd form genitiv |