publicerad: 2015
flambera
flamb·era
verb
~de ~t 1 bränna av maträtt, t.ex. med konjak2 sveda fågel
| Finita former | |
|---|---|
| flamberar | presens aktiv |
| flamberas | presens passiv |
| flamberade | preteritum aktiv |
| flamberades | preteritum passiv |
| flambera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att flambera | infinitiv aktiv |
| att flamberas | infinitiv passiv |
| har/hade flamberat | supinum aktiv |
| har/hade flamberats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| flamberande | |
| Perfekt particip | |
| en flamberad + substantiv | |
| ett flamberat + substantiv | |
| den/det/de flamberade + substantiv | |


