publicerad: 2015
fullmäktigebeslut
full·mäkt·ige|be·slut
substantiv
~et; pl. ~ fullmäktig 2 beslut
Singular | |
---|---|
ett fullmäktigebeslut | obestämd form |
ett fullmäktigebesluts | obestämd form genitiv |
fullmäktigebeslutet | bestämd form |
fullmäktigebeslutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
fullmäktigebeslut | obestämd form |
fullmäktigebesluts | obestämd form genitiv |
fullmäktigebesluten | bestämd form |
fullmäktigebeslutens | bestämd form genitiv |