publicerad: 2015
fullmäktigeledamot
full·mäkt·ige|leda·mot
substantiv
~en ‑ledamöter fullmäktig 2 ledamot
Singular | |
---|---|
en fullmäktigeledamot | obestämd form |
en fullmäktigeledamots | obestämd form genitiv |
fullmäktigeledamoten | bestämd form |
fullmäktigeledamotens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fullmäktigeledamöter | obestämd form |
fullmäktigeledamöters | obestämd form genitiv |
fullmäktigeledamöterna | bestämd form |
fullmäktigeledamöternas | bestämd form genitiv |