publicerad: 2015
gehör
ge·hör
[‑hö´r]
substantiv
~et 1 musiköra; spela efter gehör spela utan noter; absolut gehör förmåga att ange tonhöjd exakt2 få gehör för ngt få stöd för ngt – Alla sammansättn. med gehörs- hör till gehör 1.
Singular | |
---|---|
ett gehör | obestämd form |
ett gehörs | obestämd form genitiv |
gehöret | bestämd form |
gehörets | bestämd form genitiv |