publicerad: 2015
genitiv
gen·it·iv
substantiv
~en ~er • ⟨språkv.⟩ ett kasus som bl.a. betecknar ägande och samhörighet i svenska vanl. markerat med s, t.ex. Olofs bil
Singular | |
---|---|
en genitiv | obestämd form |
en genitivs | obestämd form genitiv |
genitiven | bestämd form |
genitivens | bestämd form genitiv |
Plural | |
genitiver | obestämd form |
genitivers | obestämd form genitiv |
genitiverna | bestämd form |
genitivernas | bestämd form genitiv |