publicerad: 2015
glandel
glandel
[glan´del]
substantiv
~n glandler • ett utsöndringsorgan hos vissa växter
Singular | |
---|---|
en glandel | obestämd form |
en glandels | obestämd form genitiv |
glandeln | bestämd form |
glandelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
glandler | obestämd form |
glandlers | obestämd form genitiv |
glandlerna | bestämd form |
glandlernas | bestämd form genitiv |