publicerad: 2015
grovkornighet
grov|korn·ig·het
substantiv
~en ~er grovkornig
Singular | |
---|---|
en grovkornighet | obestämd form |
en grovkornighets | obestämd form genitiv |
grovkornigheten | bestämd form |
grovkornighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grovkornigheter | obestämd form |
grovkornigheters | obestämd form genitiv |
grovkornigheterna | bestämd form |
grovkornigheternas | bestämd form genitiv |