publicerad: 2015
häradshövding
här·ads|hövd·ing
substantiv
~en ~ar • en typ av jurist i äldre tid
Singular | |
---|---|
en häradshövding | obestämd form |
en häradshövdings | obestämd form genitiv |
häradshövdingen | bestämd form |
häradshövdingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
häradshövdingar | obestämd form |
häradshövdingars | obestämd form genitiv |
häradshövdingarna | bestämd form |
häradshövdingarnas | bestämd form genitiv |