publicerad: 2015
häradshövding
här·ads|hövd·ing
substantiv
~en ~ar • en typ av jurist i äldre tid
| Singular | |
|---|---|
| en häradshövding | obestämd form |
| en häradshövdings | obestämd form genitiv |
| häradshövdingen | bestämd form |
| häradshövdingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| häradshövdingar | obestämd form |
| häradshövdingars | obestämd form genitiv |
| häradshövdingarna | bestämd form |
| häradshövdingarnas | bestämd form genitiv |


