publicerad: 2015
helgon
helg·on
[hel`g‑]
substantiv
~et; pl. ~ • person som av påven förklarats helig; moraliskt högtstående person; Alla helgons dag en kristen högtid som firas runt 1 november till minne av helgonförklarade personer
Singular | |
---|---|
ett helgon | obestämd form |
ett helgons | obestämd form genitiv |
helgonet | bestämd form |
helgonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
helgon | obestämd form |
helgons | obestämd form genitiv |
helgonen | bestämd form |
helgonens | bestämd form genitiv |