publicerad: 2015
humbug
humbug
[hum´bug]
substantiv
~en ~ar 1 knappast pl.; svindel, bluff2 skojare, bluffare – I sammansättn. humbugs-.
Singular | |
---|---|
en humbug | obestämd form |
en humbugs | obestämd form genitiv |
humbugen | bestämd form |
humbugens | bestämd form genitiv |
Plural | |
humbugar | obestämd form |
humbugars | obestämd form genitiv |
humbugarna | bestämd form |
humbugarnas | bestämd form genitiv |