publicerad: 2015
igenplantering
i·gen|plant·er·ing
substantiv
~en ~ar igen 3 plantering
| Singular | |
|---|---|
| en igenplantering | obestämd form |
| en igenplanterings | obestämd form genitiv |
| igenplanteringen | bestämd form |
| igenplanteringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| igenplanteringar | obestämd form |
| igenplanteringars | obestämd form genitiv |
| igenplanteringarna | bestämd form |
| igenplanteringarnas | bestämd form genitiv |


