publicerad: 2015
incidens
in·cid·ens
[‑en´s]
substantiv
~en ~er • antal inträffade händelser ofta sjukdomsfall under en viss period
Singular | |
---|---|
en incidens | obestämd form |
en incidens | obestämd form genitiv |
incidensen | bestämd form |
incidensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
incidenser | obestämd form |
incidensers | obestämd form genitiv |
incidenserna | bestämd form |
incidensernas | bestämd form genitiv |