publicerad: 2015
incitament
in·cita·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • eggelsemedel, utlösande impuls, sporre
Singular | |
---|---|
ett incitament | obestämd form |
ett incitaments | obestämd form genitiv |
incitamentet | bestämd form |
incitamentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
incitament | obestämd form |
incitaments | obestämd form genitiv |
incitamenten | bestämd form |
incitamentens | bestämd form genitiv |