publicerad: 2015
inflammera
in·flamm·era
verb
~de ~t • orsaka inflammation i; äv. bildl.; jfr inflammation: huden är inflammerad; en inflammerad debatt
| Finita former | |
|---|---|
| inflammerar | presens aktiv |
| inflammeras | presens passiv |
| inflammerade | preteritum aktiv |
| inflammerades | preteritum passiv |
| inflammera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att inflammera | infinitiv aktiv |
| att inflammeras | infinitiv passiv |
| har/hade inflammerat | supinum aktiv |
| har/hade inflammerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| inflammerande | |
| Perfekt particip | |
| en inflammerad + substantiv | |
| ett inflammerat + substantiv | |
| den/det/de inflammerade + substantiv | |


