publicerad: 2015
insamlare
in|saml·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑samlarna insamla
Singular | |
---|---|
en insamlare | obestämd form |
en insamlares | obestämd form genitiv |
insamlaren | bestämd form |
insamlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
insamlare | obestämd form |
insamlares | obestämd form genitiv |
insamlarna | bestämd form |
insamlarnas | bestämd form genitiv |