publicerad: 2015
intyg
in|tyg
substantiv
~et; pl. ~ • bevis, vidimering
Singular | |
---|---|
ett intyg | obestämd form |
ett intygs | obestämd form genitiv |
intyget | bestämd form |
intygets | bestämd form genitiv |
Plural | |
intyg | obestämd form |
intygs | obestämd form genitiv |
intygen | bestämd form |
intygens | bestämd form genitiv |