publicerad: 2015
isfågel
is|fågel
substantiv
~n ‑fåglar • ⟨ngt åld.⟩ kungsfiskare
Singular | |
---|---|
en isfågel | obestämd form |
en isfågels | obestämd form genitiv |
isfågeln | bestämd form |
isfågelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
isfåglar | obestämd form |
isfåglars | obestämd form genitiv |
isfåglarna | bestämd form |
isfåglarnas | bestämd form genitiv |